8 Ersättning av plasma

Untitled Document

En enhet plasma från tappat helblod innehåller vanligen cirka 240 – 300 ml. År 2016 transfunderades cirka 48 500 plasmaenheter (4,9 enh/1000 invånare).

Det ligger nära till hands att tro att plasma är det bästa tänkbara erytrocytfria volymersättningsmedlet vid blödning. Det kan möjligen stämma för autolog plasma (som tidigare tappats från mottagaren själv) men det gäller inte allogen (donerad) plasma. Både riskerna, volymseffekten och priset talar emot. Plasma kan innehålla rester av vita blodkroppar och substanser som mottagaren reagerar ogynnsamt på. Smittorisken är mycket låg i Sverige. För hepatit B eller C har den beräknats till 1:2 miljoner och för HIV till 1:6 miljoner [*]Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma - ny rekommendation.
Information från Läkemedelsverket 3:2010.
. Volymseffekten av donerad plasma är långt ifrån säker [*]Hutchison JL, Freedman SO, Richards BA, Burger AS. Plasma volume expansion and reactions after infusion of autologous and nonautologous plasma in man.
J Clin Lab Invest 1960; 56: 734-46.
[*]Gruber UF, Bergentz S-E. Den volymsexpanderande effekten av dextram och plasma.
Nord Med 1966; 76: 1277-80.
.

För volymersättning ska i första hand kristalloider användas, i andra hand albumin eller syntetiska kolloider

Plasma reserveras för tillfällen då koagulationsfaktorer behöver ersättas, t.ex. som komplement till e-konc vid massiv blödning. Det är då lättare att bevara den känsliga balansen mellan koagulation och fibrinolys än om man använder specifika koncentrat av faktorer och hämmare. De är dyra och bör reserveras för specifika situationer, helst efter kontakt med regionalt koagulationslaboratorium.

Mest effektiv är frysförvarad färskplasma (FFP) eftersom den har högre koncentration av faktorerna V och VIII än plasma som förvarats i kylskåp, där halterna snabbt minskar under lagringg [*]British Committee for standards in haematology, Blood transfusion task force.
Guidelines for the use of fresh-frozen plasma, cryoprecipitate and cryosupernatant.
The British Society for haematology 2004;126:11-28.
. Även hämmare, som t ex antitrombin III, finns i FFP men kan vid behov ges som koncentrat [*]Antitrombin behövs för att minska trombosrisken och
för att Heparin/Fragmin skall kunna utöva sin verkan
. 10 - 15 ml plasma per kilo kroppsvikt ökar halten koagulationsfaktorer cirka 30% [*]Henriksson Bengt-Åke. Hemostas ur anestesiologens perspektiv. Föreläsning, Torekov 2008.. Räkna med att upptiningen tar cirka 30 - 45 minuter.

I Sverige finns även kylskåpslagrad plasma att tillgå. Den är högst ett par veckor gammal och har tillräckligt hög koncentration av flertalet koagulationsfaktorer för att vara ändamålsenlig som initial ersättning vid större blödningar. Det finns då kvar cirka 75% av faktor V och 45% av faktor VIII [*]http://www.janusinfo.se/imcms/8541. som är de som är mest känsliga för lagring. Fördelen med denna plasma är att den finns omedelbart tillgänglig och kan ges medan man tinar upp FFP. Kylskåpslagrad "färsk" plasma är likvärdig med FFP vid behandling av warfarininducerad blödning [*]Palmblad J, Johnsson H, Lagerkranser M, et al. Blodplasma används som läkemedel.
Läkartidningen 2008;105:26-30.
men protrombinkomplexkoncentrat och K-vitamin ska användas i första hand vid denna indikation eftersom de är säkrare och effektivare [*]Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma - ny rekommendation.
Information från Läkemedelsverket 2010;21(3):11-31.
.

Octaplas® består av färskplasma som sterilfiltrerats, genomgått virusinaktivering (Solvent-Detergent-metoden) och sedan frysts. Den kallas då SD-plasma och har standardiserat innehåll av koagulationsfaktorer och något fall av TRALI (Tranfusion-related acute lung injury) har inte rapporterats. Preparatet är blodgruppsspecifikt och frysförvaras. Det kan användas och doseras på samma sätt som FFP. I Norge används bara SD-plasma men i Sverige är användningen omdiskuterad [*]Palmblad J, Johnsson H, Lagerkranser M, et al. Blodplasma används som läkemedel.
Läkartidningen 2008;105:26-30.
. En klar indikation är när blödarsjuka patienter har ett akut behov och specifika faktorkoncentrat saknas.

När bör man ge plasma?

Hos en patient med initialt normal hemostas bör plasmatransfusion påbörjas senast när blodförlusten närmar sig hela den beräknade blodvolymen. Som framgår av figur 2 i kapitel 5 finns då teoretiskt sett cirka 37% av den ursprungliga mängden faktorer kvar i patientens cirkulation (under förutsättning att volymsersättningen skett med bibehållande av normal blodvolym). Om det inte sker kommer fibrinogenhalten att sjunka under den kritiska gränsen 1 g/l då koagel knappt kan bildas överhuvudtaget. Vid massiv blödning anses numera att fibrinogenkoncentrationen bör ligga över 2 g/l, dvs inom normalområdet. Gränsen för påfyllning av övriga koagulationsfaktorer har angivits till 30 - 50% av normal koncentration [*]Chowdhury P, Saayman U, Paulus U, et al. Efficacy of standard dose and 30 ml/kg fresh frozen plasma
in correcting laboratory parameters of haemostsis in critically ill patients.
Br J Haematol 2004;125:69-73.
. För patienter som ligger under den gränsen kan mycket stora mängder plasma krävas - upp mot 30 ml/kg - varför faktorkoncentrat här är motiverade. Kontakt med koagulationslaboratorium rekommenderas i dessa fall.

Se avsnittet om massiv och kritisk blödning i Kapitel 10 - Blodersättning i praktiken.

När bör man inte ge plasma?

 

Vi använder cookies för en del funktioner på den här webbplatsen, bl a för att de olika beräkningarna skall fungera och för statistik om besök och geografisk fördelning av dessa. Vi sparar inga uppgifter om enskilda användare. Om du inte accepterar dessa cookies skall du inte forsätta att använda denna webbplats. Läs mera: Om våra cookies.

Jag accepterar cookies från iAnestesi.se

Användarbetyg: / 8
DåligtBra 

Vi använder cookies för en del funktioner på den här webbplatsen, bl a för att de olika beräkningarna skall fungera och för statistik om besök och geografisk fördelning av dessa. Vi sparar inga uppgifter om enskilda användare. Om du inte accepterar dessa cookies skall du inte forsätta att använda denna webbplats. Läs mera: Om våra cookies.

Jag accepterar cookies från iAnestesi.se